Foderhjälpen – den ideella gruppen som hjälper vid foderbrist

Till årets Hållbarhetspris fick vi in flera fina nomineringar och en av dem var Foderhjälpen. Foderhjälpen bildades som svar på den torra sommaren 2018 och den efterföljande akuta foderbristen. Det är en ideell grupp på Facebook som startades av Peter Branshøj och gruppen fick snabbt stöd av flera personer, sammanlagt åtta administratörer och två tolkar. Idag har gruppen över 26 000 medlemmar. Det lyfts fram eftersom frågan var akut och är en tydlig signal och varning på att vi behöver anpassa oss till den temperaturhöjning och klimatförändring som redan skett. 

Avsikten är att man i gruppen ska förmedla foder till lantbrukets djur och till häst. Ca 500 000 ton förmedlades under 2018, den allra största delen inom Sverige. Det man märkte under förra året var att en stor andel, upp mot uppskattningsvis 70 procent, av de som hjälptes till kontakt med foderleverantörer hade hästar. Gruppen kommer att fortsätta under år 2019 då det är troligt att vi kan få brist även under det här året, bland annat på grund av att vi nu har använt mycket av våra gamla lager av foder och att vi sannolikt även i år får låga grundvattennivåer.

Viljan att hjälpa har varit enorm, alltifrån lastbilschaufförer som lade hela sin semester på att frakta foder till kommuner som tillhandahållit oanvänd mark för bete och andra obrukade arealer som erbjudits från olika håll. I vissa fall har gräset sålts på rot, ibland har det varit slaget och stränglagt och köparen har pressat på egen hand. Det har sålts gammalt löshö, ensilage av finaste kvalitet och olika sorters halm som ersättning eller utfyllnad. Även oanvända beten har lånats ut.

Hållbarhetsvinster

I Sverige finns idag knappt 2,6 miljoner hektar åkermark och 0,4 hektar betesmark, och arealen minskar för varje år. De sämre markerna återgår ofta till att bli skogsmark, medan god jordbruksmark försvinner till förmån för vägar, byggnader eller annat som gör att marken inte kommer kunna odlas.  Eftersom den globala efterfrågan på livsmedel och därmed jordbruksmark ökar är det bra att foderhjälpen bidragit till att sätta fokus på nyttan av att återanvända nedlagd eller övergiven åker- och betesmark. Nya arrenden och överenskommelser, bland annat på mindre stadsnära marker, har kommit till under den här perioden.

Vad kan man behöva tänka på?

Några lärdomar:

  • Det är av värde att ha en långsiktig relation med din grovfoderleverantör så att ni kan planera för säker leverans av den volym ni behöver. I kristid är det också lättare och mer säkert för en lantbrukare att importera hö än att du ska göra det själv. Vi hästmänniskor behöver bli bättre på att se skillnad på ett kg hö och ett kg hö. Foderkvaliteten måste alltid vara hög och säker men näringsinnehållet kan variera utifrån din hästs behov, det kan vara värt att föra det samtalet med din leverantör av foder. Många hästar och ponnyer är lättfödda och för dem kan ett bra grovfoder med lägre näringsinnehåll vara värdefullt för att ge även dessa hästar en lång ättid. Det finns stöd på Hästsverige.se kring foderstater för att kunna bli bättre på att bedöma den kvalitet och näringstäthet dina hästar behöver.
  • Marker som inte har använts på länge kan behöva röjas från skräp och vid bete t ex kollas så att det inte finns giftiga växter. När det gäller att skörda hö, hösilage, på sådana marker så kan ett kuperat underlag medföra en risk att jord följer med skörden. Det vill säga, det finns en stor potential att återta och använda sådan mark men det kan kräva visst arbete och bearbetning.

Viktigt att tänka på är att vi vill att hästgödseln ska åter till åkermarken för att bidra till kretsloppet av växtnäring. Det gör att vi behöver använda mindre mängd mineralgödsel i framtiden. Om en lantbrukare tar emot gödseln så behöver hen veta vart fodret har odlats eftersom fröer från fodret hamnar i gödseln.

Ogräsfröer kan medföra stora problem odlingar och det kan leda till behov av att använda bekämpningsmedel eller tidskrävande åtgärder att få bort ogräset. Det här kan i värsta fall göra så att lantbrukaren inte kan ta emot din gödsel. Igen så är det en fördel att etablera mer långsiktiga relationer med foderleverantören och helst säkerställa att den leverantören tar tillbaka gödseln